Bland de blå höghusen i Hagalund i Solna - även kallat Blåkulla - driver de omkring: Nemo, Ivan, Foggy, Saladin och några andra. Dagarna går åt till att hitta pura, ladd, skurre, vad som helst som kan få tiden att gå. Det är inte mycket som händer. De hamnar i bråk med ett annat gäng, de stjäl en bil för att bara dra iväg, men när de väl sitter i bilen kan de inte komma på vart de ska åka, utan kör rakt igenom väggen på Sunnanskolan i Hagalund. Eller också händer ingenting. Med undantag för en våldsam utflykt till Södermalm utspelas hela romanen inom ett utrymme som knappt är större än ett par fotbollsplaner. Världen består av de blå höghusen och gårdarna mellan dem, Hagapuben, Vattentornet och några ställen till. När någon föreslår att de ska åka in till stan och fika slutar det med att hela gänget står dubbelvikt av skratt, så orimlig är den tanken. Still av Hassan Loo Sattarvandi är en roman om samtiden - våldsam, smutsig och desperat.
