I dag är det 8 mars. Internationella kvinnodagen.
Vissa tycker att detta är en dag som inte spelar så stor roll.
Att den tillhör historien.
Vi har det ju så bra nu. Eller?!
Jag vill dela med mig av en artikel från
http://www.feministisktinitiativ.se/ som visar att kvinnokampen ännu inte är vunnen. Jag skickar en tanke till våra medmänniskor i hela världen.
Egypten laddar för 8 mars
2011-03-08
UTRIKES
Revolutionen har bara börjat, konstaterar författaren och journalisten Azza Kamel i ett samtal med Feministiskt Perspektivs utsända, Sholeh Irani. Säkerhetspolisen fortsätter att gripa demonstranter i en kamp om bevisen för tidigare övergrepp. Samtidigt samlas kvinnoorganisationer för att säkra kvinnornas rättigheter i det framtida Egypten.
27 demonstranter greps, två av dem var unga kvinnor. Säkerhetspoliser skött mot demonstranterna som stormade in i säkerhetspolisens huvudbyggnad. De ville att hindra poliserna från att förstöra hemliga dokumenten. Militären stod i vägen och skött luftskott och slog med elbatonger. Säkerhetspoliser hann förstöra en stor del av dokumenten som bevisade tortyr, politiska mord och korruption. Militären tvingade folk tillbaka till Tahrirtorget. Folk kom åt en del av de hemligstämplade dokumenten. De finns nu på Facebook under namnet Amn Dawla Leaks.
Revolutionen har bara börjat, säger folk här i Kairo.
Vi sitter i Azza Kamels soliga vardagsrum i Kairo och diskuterar hur folk fortsätter driva sina krav vidare i den egyptiska revolutionen. Azza Kamel är författare och journalist. Men hon är aktiv inom kvinnorörelsen också. Hon och hennes dotter har deltagit i revolutionen från första dagen och sov många nätter på Tahrirtorget. Hennes 20 åriga dotter var med när folk stormade Säkerhetspolisens huvudbyggnad i söndags. Enligt folk fortsätter Säkerhetspolisen att gripa och tortera folk i hemlighet. Ibland känns det att de civilklädda poliserna är överallt på stan.
Azzas mobil och hemtelefon ringer med jämna mellanrum och det handlar mest om kvinnodemonstrationen. Hon tillhör de som organiserar kvinnodagens manifestation. Första 8 mars efter Mubaraks avgång planeras intensivt här i Kairo. En kvinnokoalition bildades för 11 dagar sedan av alla kvinnoorganisationer som mobiliserar i full fart för kvinnodagens miljondemonstration på Tahrir. Kravet är att kvinnorna inte ska osynliggöras i det nya Egypten. Att de diskriminerade lagarna ska upphävas.
– I år är kravet frihet! Att egyptiska kvinnor ska vara inkluderade i alla politiska nivåer, från konstitutionella kommittén till den framtida staten. Vi vill att kvinnorna ska kunna vara överallt, i alla beslutsfattande nivåer i samhället, säger Azza Kamel.
Firades 8 mars i Egypten under Mubarak?
– Ja, men inte som nu att kvinnor ska kunna gå på Tahrirtorget och marschera för sina krav. Kvinnoorganisationerna brukade anordna seminarier och möten för att diskutera olika tema. Fast förra året hade vi en demonstration utanför justitieministeriet för att protestera mot lagen som hindrar kvinnorna att bli domare. Från statens sida anordnades en del ceremonier också.
Azza förklarar, liksom alla kvinnor jag har mött i Kario, att kvinnor har varit delaktiga i denna revolution i samma utsträckning som männen:
– Vi har demonstrerat, vi har sovit på torget, kvinnorna har blivit slagna och mördade. Så den här revolutionen är lika mycket kvinnornas som männens. Vi kämpar och trycker nu riktigt hårt, för våra rättigheter, för våra medborgerliga lika rättigheter. Med erfarenhet från tidigare revolutioner vet vi att vi måste stå på oss och se till att kvinnornas rättigheter inte begränsas.
En del av lagarna som baserades på sharia lagarna, diskriminerade kvinnorna under Mubarak. Polygami, att kvinnor ärver hälften av vad männen gör och att kvinnor inte kan bli domare är några av dessa lagar. Lagarna var mer sekulära under president Nasser. Sedan, 1971 började efterträdaren Saadat att flörta med islamiska Broderskapet i syfte att bekämpa vänstern i landet. Då infördes en artikel 2 i lagen som innebar anpassning till islamiska sharia lagar. Och det första som anpassades var kvinnornas rättigheter.
Men stödjer majoriteten av egyptiska kvinnorna en förändring av dessa lagar tror du? Är detta alla kvinnors krav?
– Vi tror att folk i allmänhet vill ha en stat som är skild från religionen, ett samhälle med civila lagar. Men Muslimska Broderskapet och dess anhängare är emot borttagningen av dessa lagar och de kommer att kämpa för att genomföra sin vilja. Det kommer att bli en svår kamp.
Azza berättar samtidigt att under de hårda revolutionsdagar och nätter på torget höll kvinnor som sympatiserar med broderskapet ihop med sekulära kvinnor. De satt och sov tillsammans och toleransen mellan dem var ovanligt högt. Solidariteten mellan folk oavsett politisk övertygelse under revolutionsdagarna, är en gemensam berättelse här i Kairo. Fortfarande på Tahrirtorget kan man se att olika grupper har sin sida av torget utan att störa varandra, de diskuterar i små grupper men sällan kan man se att olikheten leder till någon allvarlig gräll.
– Revolutionen fortsätter, säger Azza efter ännu ett telefonsamtal innan hon stänger av telefonen.
Vi har uppnått en del av våra krav. Men resterna från Mubaraks regim är fortfarande vid makten. De skapar problem. Vi måste fortfarande vara försiktiga och inte ge upp kampen. Vi måste se till att vi först går till presidentvalet och väljer en bra president. Men det finns krafter som vill att egyptier ska först gå till riksdagsvalet och välja parlamentet. Det vore ett misstag. För att regimens korrupta nyckelpersoner samt Muslimska Broderskapet vill få maktpositioner genom sina platser i riksdagen. Både politiska aktivister, författare, skådespelare, journalister, kvinnorättsaktivister, och många andra i samhället försöker att trycka för ett presidentval först. Vi tycker att det är livsviktigt för vår framtid. Vi använder alla medel för att bilda opinion och även förhandlar med ett par nya ministrar som håller med folket och stödjer revolutionen.
Vad förväntar du dig av kvinnorörelsen i Sverige?
– Att stödja oss att kunna försäkra kvinnornas lika rättigheter i Egypten.
"Vi ses på 8 mars demonstrationen vid Tahrirtorget", säger vi innan vi skiljs åt.
Även bibliotekarier behöver träffas och dela erfarenheter ibland. 
För första gången fruktade jag för mitt liv i korridorerna på skolan! Jag bar nämligen ett ex av boken "jag är Zlatan" helt synligt under armen.
Jag läser. Jag läser MYCKET.
I förra veckan besökte jag bokmässan i Göteborg.
Nu är ni många som satt i gång med era projektarbeten.
Coolt! Vill du testa att göra en egen Voki? Gå till 